inyourarms

Direktlänk till inlägg 31 augusti 2012

Kapitel 11

Av Felicia Jönsson - 31 augusti 2012 17:00




" As long as you love me"

 

Jag såg på medan justin låg bredvid mig och sov, jag borde vara döds trött efter allt som har hänt, men jag kände mig trygg hos justin, var inte ett dgg trött.

Jag smekte lätt hans kind med min tumme och la mig tätt intill honom, känna hans varma kroppsvärme mot mot min kropp.

Jag tog ett djupt andetag och slöt ögonen, föröskte vila men varje gång jag blundade kom bilder från olyckan upp.

Hemska bilder.

Jag spärrade upp ögonen igen och svalde hårt, de skulle aldrig funka.

Justin låg helt stilla bredvid mig och lyssnade man tydligt hörde man hans snarkningar, rytmiska och lugnande.

Jag la mig närmre justin och la försiktigt huvudet mot hans bröstkorg, lyssnade på hans hjärtslag.

De tog en stund innan jag råkade somna till, men vaknade till igen. 

Hade sovit i 1 timme, en ynklig liten timme.

Jag muttrade och försökte lägga mig bekvämt, men jag vred bara på mig, jag var orolig över justin. 

Jag gav upp och reste mig upp från sängen, gick mot fönstret och såg ut i den upplysta gatan utanför.

De var tyst och stilla, inte en levande varelse där ute.

Jag suckade och satte mig ner på en stol och såg bara ut genom fönstret, tänkte på justin, försökte förstå att han var min, bara min.

_____________

Jag vaknade av att någon hostade, jag ryckte till och såg mig livrädd omkring och fick se justin ligga i sängen och hostade. Jag slappnade av och såg att jag hade somnat mot fönsterkanten.

Jag gick mot justin, la mig bredvid hans varma kropp och gäspade, de hade inte blivit många timmars sömn.

Justin vred sig mot mig och såg trött mig i ögonen.

Då började jag gråta, tårarna strömmade ner från mina kinder, Smärtan syntes i ahns ögon, han hade ont, och allt var pågrund av mig.

" Du förtjänar inte detta " grät jag och grät mot justins tröja som snabbt blev helt blöt.

Justin såg på mig och fattade nt rikitgt varför jag grät.

" I will always love you.. " mumlade justin och jag såg upp mot honom med tårfyllda ögon.

" De är inte ditt fel amy.. " sa han och drog mitt ansikte mig hans.

Jag såg in i hans gyllenbruna ögon, dom ögonen som man smälte för,dom var så otroligt vackra.

Jag öppnade munnen för att säga något men justin la sitt pekfinger mot min mun och tysnade mig.

" shhh " mumlade han och släppte inte blicken från mina ögon.

Jag svalde hårt och såg ner, de gjord så ont att se honom såhär.

" Amy.. se på mig...." sa justin, men jag gjorde inte som han sa, jag fortsatte s ner i de vita lakant som var helt svart snart efter alla mina tårar.

" Se på mig "

Jag höje blicken sakta och svalde hårt, jag ville inte plågas mer av att se hur ont han hade.

Innan jag han reagera hade justin tyckt sina läppar mot mina.

" I can kiss away the pain " sa justin och jag började minnas hur de var när jag låg på sjukhuset, Han hade sakt de samma.

" And I will be your hero " mumlade jag och la armarna runt hans nacke, satte mig nästan på honom och log lite.

Han visste vad som gjorde mig på bättre humör.

_______________

En läkare kom in lite senare på dan, hon kollade så att justin mådde bra och kollade extra mycket på hans puls och hjärta.

Varje gång en läkare kom in i rummet blev jag så nervös och rädd, rädd för att något ska vara fel.

Jag blev lättnad varje gång när de var positvit.

Justin såg mycket på mig, som om han trodde att jag skulle försvinna om han råkade titta bort.

" Vad? " sa jag och log lite.

Han ryckte svagt på axlarna och log lite mot mig, jag såg att de var något, men kunde nt riktigt sätta fingeret på vad.

Jag kröp upp bredvid honom och bet flinande mig i läppen.

" Jo, säg nu " sa jag och såg nyfiket på honom.

 

Jag såg på amy och log lite, jag funderade väldigt mycket, men denna gången tänkte jag mest, tänkte på hur hon egentligen pallar att stanna här, bredvid mig och plågas av att se hur jag mår.

" Ne de är inget " log jag och såg på henne.

Amy var envis, hon tänkte verkligen inte ge upp dnna kampen.

" Äh, kom igen nu snygging " sa hon och kysste mig.

Jag skrattade lite och la en arm runt henne för att hålla om henne.

" Hur orkar du sitta här dag in och dag ut? Jag ser hur du plågas " sa jag och la huvudet lite på sned.

Amy såg mig i ögonen och log lite.

" Kärlek ger styrka, Jag vet nt riktigt hur jag pallar, du ger mig hopp och styrka " sa hon och jag kände hur en liten rodnad spred sig på mina kinder.

Amy log mot mig.

" awe du rodnar, så gulligt " sa hon och kysste mig på kinden.

Jag skrattade tyst och såg henne i ögonen.

" Jag lovar att vi snart kommer få komma hem igen " sa han och log snett

Amy såg på mig med hopp i ögonen, den glimten hopp som jag såg i hennes ögon kommer jag aldrig glöma.

__________________

De tog ett bra tag innan läkarna vågade skriva ut mig, jag måde bra och allt, men jag var så otroligt rastlös och full av energi, men jag fick inte anstränga mig för mycket den första veckan, tan mest vila.

Jag hatade att vila, just nu ville jag bara springa, springa springa.

Amy skrattade åt min min jag gjorde när läkaren förbjöd mig att springa, Jag skulle dö om jag nt fick springa.

Jag suckade och nickade svagt.

Vi gick ut från sjukhuset och de första jag mötes av var de starta solljuset.

Jag suckade lite och såg mig omkring, de var otroligt ljust.

" Kom justin " sa amy och drog med mig mot bilen.

Jag log lite och satte mig bredvid henne, hon fick köra då jag behövde bli van vid solljuset.

Vi var strax hemma hos mig och vi gick in i huset.

Amy hjälpte mig med allt, visst uppskattade jag hennes hjälp men jag fick skuldkänslor, hon skulle inte behöva tjäna mig om om jag var en rik snubbe.

" Amy...Sätt dig ner, du behöver också vila " sa jag och såg på henne.

Hon nickade svagt och satte sig i soffan bredvid mig, såg med sin oskyldiga söta blick på mig och log ett litet leende.

" Säg till om du behöver något " sa hon och jag log snett.

Jag drog henne mot mig och såg henne i ögonen.

" Strunta i mig nu, vad vill DU ha? " frågade jag och såg på henne med en törstig blick.

__________________________

SÅDÄR mina vänner, de tog sin tid men jag fick ihop lite iallafall ;D

Vad tyckte ni om kapitlet? :D KOMMENTERA!<3


 
 
Ingen bild

Emilia

31 augusti 2012 17:39

Jätte brraaaaaaa, du är såå duktig på att skriva!! :D

 
Ingen bild

Madde ;3

31 augusti 2012 19:28

Braaaaaaaaaaaa, kan nt vänta till nästa ^^

 
Irma

Irma

31 augusti 2012 19:31

Så grymt bra, blev lite tårögt! Du är grym på att skriva! Fortsätt så! :D Helt sjukt bra kapitel kan knappt vänta till nästa kommer ut! :D

http://www.irmahed.blogg.se

 
Ingen bild

Elin

1 september 2012 14:22

MEEER!! :D
Dem är sjukt bra och väldigt romantisk, blir ju tårögt! :´) <3
Men mer, kan inte vänta till nästa :)

 
Ingen bild

Jessica

2 september 2012 00:57

As Bra! :D meeer! :D<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Felicia Jönsson - 14 november 2012 17:43

Har sagt detta typ 7937574 gånger innan, men jag hiner verkligen inte att skriva..Jag har as mkt i skolan. -.- Tror jag lägger ner, förlorar läsare pga. detta + att jag tycker att allt jag skriver blir hur sämst som helst xD   Tar bort bloggen ...

Av Felicia Jönsson - 30 oktober 2012 10:43

Får se hur de blir med novellen, har fått problem med magen och mår inte alls bra :/ Ledsen mina vänner, men jag försöker......

Av Felicia Jönsson - 28 oktober 2012 23:53

Kapitel 16 kommer inom kort! Ska bara hitta tid till att skriva :3 hoppas ni orkar vänta kära vänner! ...

Av Felicia Jönsson - 24 oktober 2012 18:30

Redan efter 4 månader sedan beslutet hade magen växt enormt. Man såg ju ganska tydligt nu att de var något pågång. Jag låg mest i sängen, antingen så sov jag, åt eller så spyde jag, de var så gansaka länge. Justin hjälpte mig så mycket han kund...

Av Felicia Jönsson - 22 oktober 2012 16:26

Har ett stort problem. Jag VILL verkligen skriva, men jag har verkligen inga idéer längre, sitter framför en tom skrivruta i kanske 20 minuter och har ingen aning om vad jag ska skriva. Tror de blir att jag lägger ner med skrivandet, känns bara h...

Ovido - Quiz & Flashcards