Har sagt detta typ 7937574 gånger innan, men jag hiner verkligen inte att skriva..Jag har as mkt i skolan. -.-

Tror jag lägger ner, förlorar läsare pga. detta + att jag tycker att allt jag skriver blir hur sämst som helst xD

Tar bort bloggen vid månadens slut, sorry.

Får se hur de blir med novellen, har fått problem med magen och mår inte alls bra :/ Ledsen mina vänner, men jag försöker...<3

Kapitel 16 kommer inom kort! Ska bara hitta tid till att skriva :3 hoppas ni orkar vänta kära vänner! <3

Redan efter 4 månader sedan beslutet hade magen växt enormt.

Man såg ju ganska tydligt nu att de var något pågång.

Jag låg mest i sängen, antingen så sov jag, åt eller så spyde jag, de var så gansaka länge.

Justin hjälpte mig så mycket han kunde, försökte verkligen visa att han fanns för mig, och skulle inte lämna mig nu när jag har de som värst, precis som jag gjorde när han hade de som svårast på sjukhuset.

En kväll låg jag som vanligt och halvsov i sängen.

Justin satt bredvid mig och smekte mig mjukt mot kinden, som skulle få mig lung då jag var ganska spänd och rädd, varför visste jag inte, jag var bara rädd.

Strax hörde man ringsignalerna från justins mobil. Justin reste sig upp, gav mig en lätt kyss mot kinden innan han försvann för att svara.

Han kom strax tbx och såg riktigt upprörd ut, men hade fortfarande mobilen mot örat.

" Du vet vad vi vill ha "

" nej de vet jag inte...seriöst, vem är du? "

" Du har tills imon på dig att ge de till oss, om vi inte får de....*små skratt i bakgrunden* Kommer de du håller kärt mest, att förstöras... "

*Klick*

Justin såg på mig och svalde hårt.

" Vem var de? " frågade jag oroligt och såg på honom, han brukade aldrig vara såhär upprörd.

Justin försvann ut från rummet och började rota i alla låder, skåp och väskor, vilket gjorde mig ännu mer orolig.

Jag reste mig upp från sängen och gick mot justin som satt på huk framför en låda.

" Justin...Vad händer? " viskade jag, var livrädd för vad de var för samtal.

Justin skakade på huvudet och svalde hårt, gav mig en snabb blick innan han försvan vidare mot nästa rum.

Jag tog hans mobil som låg slängd på soffan, dolt nummer.

Jag svalde hårt och blev bara oroligare.

" Justin, snälla, kan du säga varför du är så upprörd? " spep jag och kände att tårarna inte var lågt bort, han gjorde mig så rädd. Helt ärligt var jag livrädd.

Justin svalde hårt och ställde sig upp, till min förvåning kramad han mig hårt, ovanligt hårt, som om de var ett förväl.

De blev en lång natt för oss båda. Vid 10 vaknade jag till och vände mig mot justin.

Jag log lite och kysste honom på näsan inna jag reste mig upp och gick mot köket.

De var tyst i hela huset, inte ett ljud hördes.

Jag gick som vanligt till kylskåpet, kollade efter något att äta mn gav upp allt för snabbt.

Jag stängde den igen, och bakom dörren stod en man, klädd i svart, till och med ansiktet var dolt.

Jag backade häftigt och såg panikslaget på mannen.

" Vad vill du mig? " pep jag men han inte göra något mer förrän någon tog tag i mig.

Jag skrek högt, men snart föll mörkret, allt blev tyst, och mörkt.

Justin vaknade med ett ryck när han hörde mitt skrik.

Han sprang in i köket, allt som vanns kvar var en blodfläck, troligen från Amy.

Han såg sig omkring och kände hur tårarna strömmade, dom hade tagit henne.

Han sjönk ner på knä framför pölen och grät, Hon var borta, hans livsmening var försvunnen.

Justin såg pp från golvet efter ett tag. Han fick syn på en lapp som han snabbt tog tag i och läste:

" Din kärlek är nu i våra händer, vill du ha henne tbx?

då får du allt kämpa för de, Hennes blod, svett och tårar tillhör oss nu.

Njut så länge du kan, för snart blir någon annan du älskar vårt offer "

Har ett stort problem.

Jag VILL verkligen skriva, men jag har verkligen inga idéer längre, sitter framför en tom skrivruta i kanske 20 minuter och har ingen aning om vad jag ska skriva.

Tror de blir att jag lägger ner med skrivandet, känns bara hopplöst att stirra på en tomt skrivruta och inte veta vad man ska skriva :/

Då jag fick massa lust att skriva och har inget annat för mig så ska Kapitel 15 skrivas hah :D Oklart när de kommer men senast ikväll! :3

Då bloggplatsen fick lite pms på mig har jag inte kunnat säga att.. IM BACK IN SWEDEN BITCHES! har bara varit de i 2 veckor men ändå lol. Ursäkta mitt flömm men när fälicia är trött blir hon en 5 åring <333333 Får se hur de kommer gå med novellen nu i framtiden, för tillfället är de bara PLUGG PLUGG PLUG PLUGG PROV PROV PROV GYMNASIE HIT OCH GYMNASIE DIT aa typ så

Både jag och Justin stirrade på testet.

Plus som i positivt, alltså är jag gravid. Ingen utav oss vågade typ andas, båda var i chock.

Jag var den som avbröt tysnaden.

Sakta la jag mig på rygg i sängen och stirrade upp i taket. tårarna trillade sagta från mina kinder, de var inte sant, de fick inte vara sant.

Justin såg på mig och svalde hårt. " Förlåt....D-de är mitt fel... " sa han och sökte min blick. Jag skakade sagta på huvudet och såg lite på honom. " de är bådas fel.... " sa jag tyst. Jag reste mig upp och låste in mig på toan.

Ställde mig vid speglen och granskade magen, de låg alltså en varelse där inne som skulle bli en människa.

Jag satte mig ner på golvet och kände tårarna rulla ner från mina kinder.

Justin gick utanför toan och lyssnade på mina snyftningar.

Han försökte öppna dörren men eftersom att jag hade låst dörren så gick de inte så bra för honom att komma in.

Jag ställde mig upp, torkade mina tårar och låste upp.

Utanför dörren stod Justin och såg livrädd på mig.

" V-vad är de? " sa jag hest efter all gråt.

Han omfamnade mig och borrade in ansiktet i mitt hår.

" snälla förlåt.... " sa han och jag kände hans tårar mot min nacke.

" Justin...d-de är okej " sa jag, jag ljög för mig själv, de skulle inte bli okej alls.

Vi stod där ett tag innan jag lyckades lugna ner mig, vi kune inte göra så mycket mer än att låta tiden gå.

Jag drog mig bort lite från hans armar och såg honom i ögonen.

" Hur vill du göra? " frågade jag tyst och svalde hårt, jag visste att han är imot abort, men man kan ju ändra sig, tror jag iallafall.

Jag såg mig i speglen igen och smekte handen mot magen, ett barn som skulle bli mitt och justins, bara vårat.

" detta låter helt galet...men jag vill behålla de, abort klarar jag nt av... " sa jag och suckade lite.

De blev tyst en stund innan justin öppnad munnen.

" Kommer du verkligen klara den prosesen? " frågade han tyst och såg mig rakt i ögonen.

Jag svalde hårt och blev tveksam.

" och du är vid min sida...klarar jag vad som helst " sa jag försiktigt och bet mig i läppen.

Justin suckade och kliade sig i bakhuvudet.

" Jag får tänka på de, hur vi ska göra..Jag kommer ju vara borta en del " sa han och suckade.

Jag nickade svagt och log lite, han kunde ha svarat värre.

_______________________

Gud så segt inlägg o _ o

Aja, ville vara snäll och skriva klart kapitel 14 innan jag åker :)

KOMMENTERA!<3